Opausad

Nej, jag har inte haft någon bloggpaus - inte någon planerad i alla fall.
Jag har bara haft mycket som jag inte kan dela med mig i bloggen.

Och det är inte att jag har börjat äta massa socker igen eller blivit seg och lat,
för det går faktiskt rätt bra både med träning och matvanor. ;)

Egentligen har jag ju haft saker att dela med mig av, och annat att skriva om,
men jag har varit för trött att både skriva och läsa bloggar.

Förra veckan var jag faktiskt på återkontroll på laserkliniken.
Nu är det nästan 3 månader sedan min operation, och jag kommer knappt ihåg
hur det var att vakna varje morgon och se allt som i en dimma....
Denna gången mättes min syn för att se hur den hade ändrats, och hur mycket.

Färska siffror från kliniken:

Innan operationen -

Höger:  - 4.0     Brytningsfel: - 1.50

Vänster: - 4.75   Brytningsfel: - 1.50

Förra veckan, efter 2½ månad -

Höger: +- 0      Brytningsfel: - 0.25

Vänster: - 0.25  Brytningsfel: -0.50


Det kan bara bli bättre!
Nästa besök är om 3 månader igen, och då har jag förhoppningsvis perfekt syn!  :)



Återbesök

I går var jag på återbesök på Memira, ögonlaserkliniken i Norrköping.
Det är drygt 3 veckor sedan min laserbehandling, och min närsynthet
har successivt blivit bättre och bättre.
Vissa dagar är suddigare än andra, och styrkan kan till och med variera under dagen
- men det kan tydligen vara så under läkningsprocessen.
Det så i alla fall fint ut och läkte som det skulle.

Jag var jättenyfiken på om min optiker Jessica kunde mäta styrkan på ögonen nu,
men hon sa att det inte var någon idé. Just för att synen variera så mycket i början.
Blev lite besviken (mest för att jag är så himla nyfiken) men jag är så glad och
tacksam ändå att jag ser så bra!
Från att ha - 3.75 och - 4.25 och vara beroende av hjälpmedel för att ens
kunna hitta spolknappen på toan, klarar jag mig nu helt utan.

Well...jag ser ju inte helt perfekt. Än.
Läsa är fortfarande svårt.
Och att känna igen ansikten på långt håll.
Men det är bara "a piece of cake" i detta sammanhang!
Jag har ändå redan ett helt nytt liv!!

Nu dröjer det upp till 3 månader innan synen är stabil och man kan saga exakt hur bra
laserbehandlingen gick, och om man behöver göra ytterligare korrigeringar.

Passade på nu inför våren (Det är ju snart! Eller hur?!!) att inhandla extra
Polaroid solglasögon som just nu hade ½ priset på kliniken.
Man ska nämligen vara extra rädd om ögonen nu några månader framåt och
inte utsätta dem för solen, då det kan bli ärrbildning på hornhinnan.
Barnslig som jag är, valde jag några med Hello Kitty ;P



Sådärja!


Postoperativt

DAG 4
Efter laserbehandlingen.
Jag behövde hålla ögonen öppna så mycket som möjlig.
För att det skulle läka så bra som möjligt. Helst inga bedövningsdroppar.
Blinka och titta, inte blunda och vila ögonen som jag helst av allt ville.
Det var jobbigt när det skavde och sved, och när jag blundade och lyssnade på
ljudbok eller radio, ville jag allra helst somna.
Jag såg suddigt, så TV var jobbigt att titta på.

Men måla fungerade bra.
Samtidigt som jag lyssnade jag på ljudbok.
Och fick tycka synd om mig själv ;)






Nu ser jag världen med nya ögon!

Det känns konstigt!

Jag sitter och läser och skriver, utan varken linser eller glasögon,
drygt 2 veckor i dag sedan jag gjorde min laseroperation.

Fortfarande ser jag lite suddigt, och forstorar gärna texten på datorn för att kunna läsa bra.
Jag började jobba igen i måndags och behöver inte som tur är att läsa så mycket.
Det är skönt, då jag lätt blir trött och torr i ögonen om jag läser för mycket.
Men det är redan nu ett mirakel!

Jag har behövt glasögon sedan lågstadiet, och kan orientera mig mycket dåligt utan,
så jag har alltid längtat efter ett liv " i klarhet"
Linser har jag haft i perioder, men jag har besvärats av mycket torra ögon så det har inte
varit en bra lösning för mig.
Speciallinser blir väldigt dyrt i längden, och det är baltigt att rengöra och plocka  med.

Vad har jag gjort för operation då?

Jag har gjort en såkallad LASEK då man först lyfter/ skrapar bort yttersta lagret av hornhinnan, och
korrigerar synfelet med laser på den underliggande vävnaden.
Därefter la man på plats lagret och la på en skyddslins som bandage som skulle sitta kvar ett par dagar
medan nya celler bildas under linsen.

Jag var vaken under ingreppet, fick en lugnande tablett och bedövning i ögonen.
En trevlig sköterska och en ögonläkare  förklarade vad de skulle göra,
och jag fick ligga i en typ tandläkarstol.
Det hela tog bara 15-25 sekunder per öga, och var varken ont eller läskigt.




Jag var väldigt ljuskänslig de första dagarna, så jag fick ha solglasögon på.


Första dagen var jobbig!
Tårarna rann i floder.
Det kändes som krossad glas under ögonlocken, och det var svårt att öppna ögonen.
Jag varvade mellan bedövningsdroppar, pencilindroppar, tårersättning och värkabletter
som jag intog med välbehövlig assistans av man och son.
Jag är glad jag hade hjälp hemma, för jag hade nog haft svårt att hålla reda på droppschema,
mat och att orientera mig om jag varit ensam.

Andra dagen kändes lite bättre.

Jag kunde hålla uppe ögonen lite längre stunder, men det skavde och sved.
Jag såg suddigt och det vad skönast att bara ligga och blunda.
Tiden fördrev jag med att lyssna på radio och ljudböcker som min fina man hade fixat åt mig.
Ljuset på toan var för starkt även med solglasögon, så jag fick ta med mig ett värmeljus när
jag behövde gå på toa.

En hel liten samling av olika droppar och medicin på mitt nattduksbord!
Jag fick en vattenflaska från kliniken, och trodde det bara var en reklamgrej.
Men - jag förstod sen att det är extremt svårt att famla efter vattenglas
brevid sängen när man knappt ser, så flaskan var guld värt!


Tredje dagen åkte jag till kliniken för att ta ut skyddslinserna.
Det skavde bara lite nu, och jag hade tänkt mig att då skulle det inte göra ont
när jag hade plockat ut linserna.
Men det gjorde det.
Inte som dag ett - men tillräckligt för att jag tyckte riktigt synd om mig själv.
Jag fick ytterligare droppar med kortison som jag skulle lägga till i mitt droppschema.

Fjärde dagen hade det lugnat sig lite.
Jag kunde märka från dag till dag hur min syn successivt blev bättre.

Femte dagen - Nyår! Första dagen jag inte hade varken ont eller skav!
Var dock ljuskänslig och torr i ögonen, så jag droppade flitigt med Tårersättning.
Vi var bortbjudna till kompisar på Nyårsafton, så jag stylade mig med solglasögon och finklänning.

Tjusigt värre!


Sedan har dagarna gått, och jag har sett bättre och bättre för varje dag.
Det ena ögat hänger lite efter, men det kan ta ett bra tag innan synen är stabil.
Upp till 3 månader med LASEK.Men oftast tar det 3-5 veckor.
Lite torr och trött på ögonen blir jag om jag sitter för länge med datorn,
så jag har inte orkat läsa så mycket bloggar....
Men det tar jag igen sen!

Jag var till en extrakoll i måndags då, det skavde lite på ena ögat och jag
var orolig att det hade kommit in nåt i ögat, men allt så bra ut.
Om en vecka ska jag på kontroll igen.
Jag tror att optikern kollar både hur hornhinnan har läkt och synskärpan då.
Spännande!





Sista gången!


I dag är min förhoppningsvis sista dag med glasögon!
Jag har efter noga överväganden och vånda bestämt mig för en ögonlaserbehandling
I morgon bitti klockan 9.30 lägger jag mig under kniven (...eller lasern då..)
och korrigerar min närsynthet så jag slipper glasögon och linser!
Vilken befrielse det kommer bli!
Så spännande - och läskigt!!
Jag har använt glasögon sedan 3dje klass, och ser inte ett dyft utan.
Linser har jag bara kunnat använda i begränsat omfattning, då jag har
problem med torra ögon om linserna sitter i för länge.



Jag kommer inte kunna uppdatera på ett tag, eftersom det tar några dagar att läka.
jag har fått information om att jag antagligen vill ligga med nerdragna persienner ett par dagar.
Det kommer skava och svida, och jag kommer vara extremt ljuskänslig.
Det kommer behövas bedövningsdroppar, smärtstillande och sömntabletter.
Åtminstone de två första dagarna.
Nadde har varit så gullig att fixa några ljudböcker jag kan lyssna på.
Barnen får servera mig mat.
Det kommer nog gå jättebra... (..jag är lite nervös nu)

På återseende! Och god fortsättning! :)

RSS 2.0